DETTA ÄR INTE ETT PROGRAM [Bokvideo]
Att genomskåda förtrycket, att kritisera och genskjuta det, att hitta vägar runt det – detta är målen för den teoretiska kampen. Så har den förts, efter Marx, på ett sätt som är medvetet om den ideologiska sfärens inflytande på världsutvecklingen, och vi vet att vid denna skiljeväg, inför vår tids dramatiska utmaningar (kriget, förtrycket, miljöförstöringen, vetenskapens skenande utveckling) blir den teoretiska kampen avgörande. Tiqqun är ett tillskott på den långa vägen, en ny teoretisk förfining av motståndets former.
Vad gör Tiqqun? Tiqqun försöker avsluta det föråldrade äktenskapet mellan kommunismen och socialismen, och så frigöra den senare från allt i dess arv som redan stelnat till en grimas av den imperiala makten. Om vi placerar in Tiqqun på en vänsterkarta så skjuter detta kollektiva verk fram över kanten, förbi de gamla bestämningarna i riktning mot något som är roten till den radikala kritiken i dess samtida form, och en liten glimt av hur framtiden kan ”organiseras” om den ens ska bli av.
Tiqqun tar plats i en lång, kontinental tanketradition, där den den framställer en egen variant av den dialektiska och hermeneutiska samhällskritiken, som ger nya dimensioner till den tekniska analysen av Imperiets förtrycksmekanismer. Och sen går Tiqqun, som ni kommer att märka, i hätsk debatt med vissa vänstertänkare i samtiden, negrister och andra.
Men det viktigaste med detta verk är att det teoretiserar med en intelligens som uppstår ur en form av fullständig konsekvens. Detta – det fullständiga och otvetydiga upproret mot (det feodala, borgerliga, kapitalistiska, imperiala etc) förtrycket – har alltid varit kommunismens förutsättning, och vad kan vara mer befriande och inspirerande än att se denna konsekventa form av intellektualitet och kampvilja återkomma till vår egen plågade samtid?
Beskrivning
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=IsXueiekTOU?rel=0]