Sittplats nio i kristallrepet

Beskrivning

Besegla morgondagen. Riddarljuset från Graal i en ensam pojkes själ. Läs själva och begrunda. Fantasin är blott en täckmantel för sanningen i en värld högt ovan sfärernas enkla sagomusik. Drömmar vävas av guld och Mont Salvat bleknar bort i morgonljuset. Kvar finns bara en dröm om sanning i betraktarens öga.

John Andersson har beskrivits som en kompromisslös visionär som förmår förändra vår syn på verkligheten. Detta kan intygas av de som har bekantat sig med den drömska minimalism som kännetecknade 90-talsalbumen Gene, Fred och Judy, Schneiderduschen / Bole Sole och Atlas Peruk. De som har läst dessa serieromaner/noveller börjar nämligen osökt att referera till en viss sorts drömerfarenheter eller till vissa stadsvyer och psykogeografiska stämningar som ”johnanderssonska”. Det johnanderssonska är en viss aspekt av verkligheten som man inte visste fanns där innan. Det uppstår ur en hallucinatoriskt pregnant stil och förmågan att framställa det overkliga som verkligt.

Sittplats nio i kristallrepet är det första seriealbum av John Andersson som utges på dryga två decennier. Det gör denna bok till en i vissa kretsar länge emotsedd kulturhändelse. Urvalet och kombinationen av serier har gjorts med största noggrannhet av tecknaren själv i samarbete med Styx Förlag och resultatet är ett mycket vackert samlingsalbum som också tillhandahåller en välkommen överblick över ett lika enastående som vildvuxet seriekonstnärskap.

Albumet innehåller serier som tidigare har publicerats vid olika tidpunkter och på olika håll under det senaste kvartsseklet, de flesta i Galago, Kapten Stofil och Diabolik. Kollektionen visar hur ymnigt men också konsekvent Anderssons seriekonst har utvecklats under denna tid. De tidiga albumens objektiva minimalism som hämtade inspiration i Mandrake, Kraftwerk och Roman Polanskis filmer finns tack och lov kvar. Men fabulerande, stileklektiska och närmast psykedeliska riktningar har också stakats ut. Både tecknandet och berättandet uppvisar en spännvidd som saknar motstycke i serievärlden idag. Här finns en lekfull förtrogenhet med konsthistorien, vurmandet för de stockholmska söderförorternas metafysik, för utopisk science fiction, plastisk bondkomik och kusliga idyller. En kylig värld av vecklösa byxor och betong på is blommar upp i Rosseaudjungler och dorébibliska skrytbyggen, och ur Nosferatusekretessen stiger ett spiritistiskt andsnatter.