Upprorets poet

Beskrivning

Ett nyskrivet drama om och för den iranska poeten Forough Farrokhzad, av Jila Mossaed och Rebecca Örtman, samt en text, specialskriven för dramats urpremiär, av Jenny Tunedal.

Forough Farrokhzad levde modigt och dog ung. Hon är en feministisk ikon – en symbol för kvinnors frihet, och hennes sensuella, natursköna och frihetssökande dikter har berört miljontals människor. Upprorets poet rymmer tre parallella berättelser, där historien om Foroughs liv vävs samman med Jila Mossaeds egna erfarenheter av att erövra ett nytt språk i ett nytt land. Poesins kraft löper som det tredje berättarjaget och bildar en röd tråd mellan det som var och det som kommer.

Upprorets poet i regi av Rebecca Örtman hade urpremiär på Göteborgs Stadsteater 23 november 2018, och turnerar landet runt med Riksteatern med start på Rats Teater i Husby 26 januari 2019. Denna bok är ett samarbete mellan Styx förlag, RATS Teater, Stockholms Universitet, Riksteatern & Göteborgs Stadsteater.

Jila Mossaed var en av Irans främsta poeter innan hon kom till Sverige 1986, tillsammans med sin dotter och son. Hon är, sedan debuten på svenska 1997, flerfaldigt prisbelönad för sin lyrik här i Sverige. Tidigare diktsamlingar är bl. a. Ett ljud som bara jag kan (2012), Jag föder rådjuret (2015) och senast Vad jag saknades här (2018). Hon blev i oktober 2018 invald i Svenska Akademien.

Rebecca Örtman är regissör och dramatiker samt grundare och konstnärlig ledare för RATS Teater. Hon har skapat trilogin Women in science (2013), trilogin Antigone i Husby (2011- 2014), samt EXIL – fria poeter på flykt (2016) där poesi av exilförfattare blandas med publikens egna reflektioner om gräns, hem och rötter, och Spegla mig (2018) för Riksteaterns barn och unga. Hon skrev även manus och regisserade kortfilmen LIV (2016), prisbelönt vid KINO diseea International Children Film Festival – Bukarest/ Rumänien.

Jenny Tunedal, poet. Författare till hittills fem diktsamlingar, varav Rosor, skador blev Augustnominerad 2017. Även översättare av lyrik och verksam som lärare vid författarutbildningen Litterär gestaltning, Akademien Valand.

Forough Farrokhzad föddes 1934 i Teheran där hon sedan verkade och gjorde uppror mot det patriarkala samhället under shahen i ett Iran där traditioner och lagar hade sina rötter i en djup religiös tro. Hon gifter sig vid 17 års ålder och ett år senare får hon en son. Vid skilsmässan, ett år senare, förlorar Forough vårdnaden om sin son eftersom hon ansågs ha haft för många kärleksaffärer. Hennes son växer upp i tron om att hans mor frivilligt lämnat honom för att hänge sig åt poesi och sexuella utsvävningar – något som blir Foroughs stora sorg i livet. 1955, vid tjugo års ålder ger hon ut sin första diktsamling, Fången, följd av Muren (1956) och Uppror (1957). 1962 åker hon som första kvinna till Tabriz och gör dokumentären The house is black, om barn och vuxna på en lepra-koloni. Här fäster hos sig vid ett barn vars båda föräldrar har lepra och efter 12 dagars filminspelning adopterar hon honom. Ett par år senare publiceras hennes kanske mest kända diktsamling En annan födelse, som också skulle bli hennes sista. 1967 omkommer Forough i en bilolycka, blott 32 år gammal. Hennes kamp mot rådande normer i ett stängt samhälle och hennes röst för människors sexuella frihet ger eko ända in i vår samtid.

– Genom att dikta om sin lust och sina svek utmanande hon bilden av vad det är att vara kvinna. Dikten är en manlig domän i Iran och när Forough klev fram förnyade hon både form och innehåll. Hon levde ett kompromisslöst liv, något som fick stora konsekvenser. Upprorets poet är en pjäs om kärlek och drömmar, säger Rebecca Örtman.